Saepmie - Sameland

Renar i fjällen
Karin Rensberg Ripa



Samordnare samiska
Titti Fjällgren
Tel: 076-100 38 31
titti.fjallgren@herjedalen.se

Dellie Maa - Östersund 8-9 december

I år är festivalen Dellie Maa lite bantad, men ändå full av spännande saker. Vi visar i år färre men längre filmer och missa inte föredraget med tre samiska renskötare som kämpar mot vindkraftsetableringar i renbetesland.
Se programPDF (pdf, 139.3 kB)

Tolk

Har du behov av samisk tolk? Om du vill tala samiska har du möjlighet till tolkning via telefon efter överenskommelse.

Du har också rättigheter att skicka handlingar till kommunen skrivna på samiska.

Toelhke

Daerpies saemietoelhkem utnedh. Jis sijhth saemiestidh dellie maahtah toelhkine tellefovnen tjïrrh soptsestidh guktie latjkenamme.

Datne aaj reaktam åtnah byjjespaehperh tjïeltese seedtedh tjaalelth saemiengïelesne.

Saemien – Daaroen baakoegærjetjePDF (pdf, 163 kB)
Samisk – Svensk ordbokPDF
(pdf, 163 kB)

Samerna i Härjedalen

I kommunen finns tre samebyar, Mittådalen, Ruvthen sijte och Handölsdalen, med totalt ca 16 000 renar. En sameby är inte en by i ordets vanliga betydelse, utan ett större geografiskt område som renskötarna nyttjar under olika årstider. Under vinterhalvåret är samerna med sina renar i skogslandet, medan de under sommaren nyttjar hela fjällområdet.

Rennäringen är inte bara en näring utan också en livsstil som knyter ihop banden med det ursprungliga samiska samhället och visar på en historisk kontinuitet, från det ursprungliga jägarsamhället till dagens moderna renskötsel.

Som besökare i regionen kan du ta del av både samiska smak- och kulturupplevelser. Samiska näringsidkare i Funäsdalen och Mittådalen producerar och säljer samiska delikatesser från ren och samiskt hantverk. Vill du uppleva samisk kultur och samisk vardag så är byn Mittådalen värt ett besök.

Den samiska kulturen är en viktig del av Härjedalens identitet. Du är välkommen som gäst i Sápmi - Sameland.

Saemieh Herjedaelesne

Tjïeltesne golme saemiesijth, Mittådalen, Ruvhten sijte jïh Handölsdalen jïh ektesne 16 000 bovtsh utnieh. Saemiesijte ij leah seamma goh sïejhme sijte, dihte stuerebe geografiske dajvesne gusnie gåatomem utnieh sjïere jaepieboelhkine. Daelvegen dellie krïevvine vuemielaantesne , jïh gïesegen bijjene vaerine.

Båatsoeburrie ij barre bovtsejieleme dihte dovne jielemevuekie mejtie maadtoeboelvijste jåhta båeries histovrijen vijremesïebredahkeste daaletje båatsoejiliemasse.

Guessine regijovnesne maahtah dovne maejstedh jïh meatan årrodh saemiekultuvresne. Saemiej åesiesstäjjah Bïenjedaelesne jïh Mïhtesne bovtsen bearkoeh jïh aaj saemieduodjiem dåekieh. Sijhth saemien kultuvrine jïh saemien aarkebiejjine åehpienadtedh dellie Mihten saemiesijtem tjoerh gussiestehtedh.

Saemie kultuvre vihkeles biehkie Herjedaelien aerpine. Buerie båateme guessine Sápmisne.