Bockens Följe

Bockens Följe- från Skråbockar till Magiska Masker. Masker har använts i de flesta kulturer som en förbindelse till andra världar. I Europa var bocken en central figur vid midvinterfesten. Under årets mörkaste tid användes den som symbol för liv och död, fruktbarhet och pånyttfödelse.

Följen gick runt i stugor och gårdar. Bocken skojade och skrämdes, stångade och bets. Målet var att samla in mat och dryck. Bocken hade också rollen av sanningssägare, särskilt om han blev missnöjd med gåvorna. Vid 1800- talets början blev julbocken en julklappsutdelare.

På samma sätt som i Afrika har Europa haft rituella masker. På de flesta ställen är traditionerna bortglömda, men de lever kvar i Ungern, Bulgarien, Rumänien, södra Tyskland, Alperna och i Härjedalen. Maskernas grundtema är liv, död, nytt liv, fruktbarhet, döda förfäders närvaro och besvärjelse av onda andar.

Djurmasker är gamla symboler för pånyttfödelse. Julbocken fanns i många varianter och var en gemensam julfigur i stora delar av Europa. Klapperbocken hade ett bockhuvud av trä med en rörlig, klapprande käke. Trähuvudet var oftast klätt med skinn. En vrängd päls, en fäll eller filt bildade kroppen. Bocken både skojade och skrämdes, kunde bli vild, stångas och bitas. Den rumänska julgeten -Capran och den svenska julbocken har mycket gemensamt.

Jól, Jól! I Konstantinopel på 900- talet berättar kejsaren om de nordiska väringarna, vikingatida legosoldater. Vid hovets julfest dansade väringarna i rockar med pälsfodret utåt iförda olika masker, medan de slog på sina sköldar och ropade -jól, jól!
 
Under vinterhalvåret firades jól innan kristendomens intåg. Det var en lång festperiod under vintern. Man skulle dricka jól. Ett dryckesoffer till en eller flera gudar var den viktigaste delen av julfirandet. Troligen höll man också slaktoffer där blodet tillföll gudarna och köttet de blotande människorna.